Det är ju numera aningen halvpopulärt att prata om psykologi. Varje jävla "nyhetssida" har en självutnämnd psykolog, varje tok är expert på barnpsykologi för det fungerade på sin egen unge och så vidare i närheten av oändligheten. I alla fall. Här kommer newsflashen. Psykologi är inte en absolut vetenskap.
Det finns egentligen inte mycket att gnälla om här, men låt mig säga såhär. När diverse uttråkade fysiker fick för sig att de upptäckte något som var snabbare än ljuset (och nej, det är inte en man som har sex) så gjorde experimentet om, av andra forskare, för att uppnå samma resultat. Det är vetenskap. Att OLIKA människor ska kunna göra om SAMMA experiment och få SAMMA resultat. Så fungerar inte psykologin. Oavsett om man gjort en skriftlig undersökning, analyserat video/direkt händelse eller tillämpat en utfrågning faller allting tillbaks på en enda sak. Den som bedriver forskningen. Om jag, som TV-spelande, hårdrockslyssnande matematikintresserad ska analysera hur människor vandrar runt på ett torg och därifrån dra en slutsats vad som egentligen pågick i människans huvud så kommer jag försöka tolka det till att gå från punkt A till B, och inte fatta varför man svänger förbi vid C. Om däremot en människa som förstår sig på sånt där sitter med mig kommer kanske hon (stereotyp jag vet) kunna dra en mer korrekt tolkning av varför de undersökta personerna svängde förbi punkt C. Vi kan inte vara objektiva utan drar rimligtvis olika slutsatser beroende på olika erfarenheter. Tänk er om riktiga vetenskapsmän som till exempel forskar inom medicin skulle dra olika slutsatser om en cancermedicin beroende på deras bakgrunder och personliga erfarenheter.
Tja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar